Vem ska man tro på? Egentligen. Om källkritik.

Tittade på "Morgonsoffan" i TV 4 i morse, där Göran Greider, Hanne Kjöller och Leo Lagerkrantz diskuterade de senaste turerna kring den "socialdemokratiska partikrisen". Slogs av vilka olika bilder debattörerna hade (naturligt eftersom de förestår olika politiska riktningar vilket ju påverkar tendensen). Leo Lagerkrantz drog paralleller mellan Socialdemokraterna och Sopranos, alltså liknade krisen vid en maffiastruktur. Göran Grieder kontrade med. ”Det där är inte sant”. Hanne Kjöller anförde att den traditionella arbetarklassen har upplösts. Göran Greider menade att Hanne Kjöller läser Expressen eller sin egen ledare för mycket osv...

Slog över till SVT där liknande samtal bedrevs men med en annan panel. Här satt man och diskuterade vad det egentligen var som hade hänt inom socialdemokratin. Alla spekulerade vilt kring vad som har hänt och vad Mona Sahlin tänker.

Internet och tv-mediet har under veckan översvämmats av spekulationer och teorier grundade på subjektiva sanningar.

Vem har sanningen?

Ingen?

Alla?

Mona Sahlin och partistyrelsen?

Hur ska jag som vanlig medborgare ens ha en chans att bilda mig en uppfattning? Jag förstår att det inte är meningen att man ska/kan granska Tv-mediet på ett källkritiskt sätt som man kan göra med det skrivna ordet. Men faktum är att det skrivna ordet har fått hård konkurrens av andra informationsvägar. Hur ska jag ens hinna och kunna fundera över samtidskriteriet, tendenskriteriet, beroendekriteriet och realkritieriet i all informationen som sköljer över mig?

Torsten Thorén skriver i Krisberedskapsmyndighetens skrift Sant eller falskt? Metoder i källkritik. b.la att förstahandskällor är betydligt mer trovärdiga än andrahands eller tredjehandshistorier. Att man måste ta reda på om en historia har valsat runt ett tag och påverkats av det... Han skriver även om att rundgång i media påverkar källkritiken.

Är det inte det vi utsätts för hela tiden?

Rundgång
Rundgång
Rundgång

Risken är att man blir blassé. Stänger av.

Jag stängde av.
Tog en kopp kaffe.
Bläddrade i bostadsannonserna.
Kollade mailen.
Och började fundera.

I ett demokratiskt samhälle är det meningen att alla ska få göra sin röst hörd. Det älskar jag och tänker att det är förutsättningen för att samhället ska fungera både i litet och stort. Jag tänker också att både internet och media är fantastiska medskapare till demokrati. Men är inte en av grundförutsättningarna att man även ska lyssna på varandra?

Gör vi det? Orkar vi? Eller är det för mycket att ta ställning till?
Går informationen inte att verifiera vilket slutar med att man ger upp?

Och stänger av.
Tar en kopp kaffe.
Ägnar sig åt bostadsannonser.
Och kollar mailen.

Säger som Thomas Di Leva. Vem ska man tro på, tro på tro på när, tro på när allt är så här….


Vad tror du?